Trillade på den här bilden från i somras, och skrattet bubblar i mig. Att vi är synnerligen skickliga på att skapa arbete för oss själva är ingen hemlighet, senast i morse pratade vi om det, lutade under takfläkten i köket (takfläkten som vi vill byta, gärna innan den skalperat oss, men byte av den skapar ytterligare projekt så vi avvaktar, okaraktäristiskt av oss).
Känslan är tydlig, om vi bara hade nöjt oss med lite mindre hade vi varit klara snart. Och en bild säger mer än tusen ord...
© Sommarfågel
Hur många pågående projekt som syns i just den här bilden? Hm...låt mig tänka... centralt i bilden ser vi verandaräcket som håller på att provas ut (här sitter spjälorna för tätt), när vi bestämt oss för design är det bara genomförandet kvar. Och sedan målandet.
Stuprör ska monteras, verandastolparna ska målas ytterligare en gång. Och innertaket är ännu helt omålat. Fast det syns ju faktiskt inte på den här bilden så det var ju onödigt att jag drog upp.
Trapp/ramp ska byggas från grusgången till verandan, men då måste grusgången grävas ur och sänkas först, och först då kan vi gräva bort två slipers som gömmer sig nertryckta mellan gräsmatta och grusgång.
Närmast fotografen ser man att mer grävarbete måste ske för att fallskydd/spalje ska kunna slutföras. Och sedan ska vackra klätterväxter planteras på ena sidan och marktäckande växter på andra sidan (i sluttningen ner mot verandan.) Tungt arbete men roligt! Och sedan ska vi ju så gräs också. Jordhögar är så där lagom snygga, vi har tröttnat för länge sen.
Längs med långsidan av denna veranda del 1 som den kallas (del 2 tillkommer under 2014 troligen) ska en stödmur muras upp och sedan ska vi fylla med fin jord, för här ska en vacker rabatt ta sin form. Jag längtar! Och planerar! Och ritar! Det är tur att det är långt till sommar för jag har inte bestämt mig för vad jag ska plantera här än.
Ute i högerkanten bredvid den blivande blomrabatten anar man ett fruktträd, det är ett krikonträd som varsamt ska grävas upp och forslas till vänner i grannskapet. Vi får väl se om den uppskattar flytten, men hos oss kan den inte stanna kvar. Vi har många krikonträd redan och den här är sämst placerad.
Utöver det så ser jag en lekstuga som kommit halvvägs, det leks redan i den men det saknas bland annat fönster, dörrar och inredning, det blir roligt att få fixa den fin åt ungarna! Funderar nu om det inte är brukligt att återgälda mottagande av gratis fullvuxet krikonträd med en arbetsdag med penseln... Ska höra med A, hon vet allt om vett och etikett.
Längs bort i bild saknas fortfarande grinden, en gammal stege ligger istället för öppningen i muren. Inte min önskade nivå när det gäller barnsäkerhet!!!
Och sen ser man ju genom fönstren in i den nya hallen, och ja, det är fortfarande en hall/byggarbetsplats ett halvår efter bilden tagits. Men det har hänt lite där i alla fall. Målning bland annat.
Ur andras synvinkel förstår jag att vi måste framstå som en aning galna ibland. Men människor är vänliga och påtalar detta relativt sällan. I alla fall inte alltför ofta när vi hör på.
Ibland när vi är trötta och slitna så ser vi det ur just den synvinkeln också, men det blir så vansinnigt jobbigt så vi åter går så snart som möjligt till vår egen syn på det hela.
Och det är nog mer av inställningen att:
- Aha! Eureka! Här skulle det bli svinbra/skitsnyggt/praktiskt/ljuvligt om man gjorde så här istället!
Det här valet som vi har gjort, och som vi gör nästa varje dag, jag menar bygge och renovering som hobby och livsstil, det kommer nog fortgå ett tag till. Idéerna fanns där redan innan vi hade hus och de har inte tagit slut än!
